KRÖNIKA: Vad är en digital tvilling?

På SkyMap får vi med jämna mellanrum frågan ”Vad är en digital tvilling – egentligen”? Ibland också ”Är det verkligen digitala tvillingar det ni håller på med”? Det senare oftast utformat mer som ett kraftfullt påstående än en fråga. Jag vill därför ta tillfället i akt att försöka reda ut begreppen och förklara hur vi resonerar. Jag gör inte anspråk på att sitta inne med det ultimata svaret och jag tror inte att vi vare sig kan eller vill ge oss på att sätta en absolut definition. Det finns andra som är bättre lämpade till det. Men det är en intressant och viktig fråga som förtjänar att diskuteras.

Begreppet digital tvilling är förhållandevis gammalt (nåja, allt är relativt) men har de senaste åren blivit ett riktigt modeord. Vad det betyder är inte självklart och definitionen varierar beroende på vem du frågar. Begreppet används i flera olika branscher t ex bygg, fastighet, tillverkningsindustri och produktutveckling. Att det finns flera olika användningsområden och syften kan till viss del förklara varför det också finns stora skillnader i synsätt och definitioner.

Var går gränsen? När blir det en digital tvilling? Låt oss börja på den mest grundläggande nivån. Vi kan väl alla enkelt komma överens om att det rimligen måste vara ett fysiskt objekt som har kopierats och även finns digitalt. Skönt! Så långt så bra. Men vänta nu lite!? Redan här kan en produktutvecklare komma att opponera sig, eftersom begreppet digital tvilling ibland används vid framtagning av prototyper. Det innebär att den digitala tvillingen faktiskt saknar en fysisk motsvarighet. Hela syftet är ju att skapa den digitala versionen först för att testa och slipa bort så många fel och brister som möjligt innan den skapas fysiskt.

Nu fnyser säkert en BIM-specialist högljutt. Det är ju inte ens i närheten av att kunna kallas en digital tvilling! Digital singel borde vara rimligare. En riktig digital tvilling måste ju självklart vara en kopia av ett fysiskt objekt. Dessutom måste den digitala tvillingen uppdateras i realtid så att varje förändring i verkligheten syns direkt i tvillingen. Annars är de ju inte tvillingar längre. Och inte nog med det; det måste finnas sensorer som hela tiden informerar den digitala tvillingen hur det fysiska tvillingen faktiskt mår. Hur varmt är det i rummen? Går ett brandlarm? Vilka luftvärden har varje rum? Står en dörr olåst? Hur mycket vatten förbrukas? Utan detta går det ju inte att med värdigheten i behåll använda begreppet digital tvilling!

Det kan vara så, men samtidigt innebär det synsättet att vi snabbt kapar ett stort antal branscher och användningsområden som anammat tänket och begreppet. Bland t ex markentreprenörer, som så klart ligger nära hjärtat för mig och SkyMap, är det inte många som ser eller faktiskt har nytta av realtidsuppdatering och sensorer. I varje fall inte ännu. I första skedet handlar det om att fånga upp de befintliga förutsättningarna på en plats för att kunna projektera på en högre detaljnivå och jämföra ritningar och modeller mot verkligheten i form av den digitala tvillingen. Behovet att uppdatera den digitala tvillingen är obefintligt med tanke på att verkligheten inte ändrar sig, i varje fall nämnvärt, innan spaden sätts i backen. Å andra sidan betyder det också att den digitala tvillingen i det läget hela tiden överensstämmer med den fysiska och därmed uppfyller det kravet, även om den lider fullkomligt brist på sensorer.

När projektet går in i produktion ökar uppdateringsfrekvensen med löpande skanning som följer och dokumenterar utvecklingen av bygget. Här syns allt mer ny teknik med maskinstyrning och sensorer på maskinerna, men vi är fortfarande långt ifrån realtidsuppdatering av den digitala tvillingen och sensorer som följer utvecklingen av bygget. Varje skanning av bygget är med andra ord bara en ögonblicksbild av den fysiska verkligheten, men betyder det att den därmed är diskvalificerad som digital tvilling? Eller handlar det snarare om med vilken frekvens man väljer att uppdatera tvillingen? Det som är rätt för en bransch måste inte vara rätt för alla. Detta är den främsta anledning till att jag inte ser något hinder till att använda begreppet i sak. Att det dessutom är ett vedertaget begrepp som är lätt att ta till sig och förstå för många, om än med lite olika tolkningar förstås, är bara en fördel.

Jag kan förstå ivern att skapa någon form av universell definition av begreppet digital tvilling, men krasst tror jag att det skeppet har seglat för länge sedan. Jag kan också förstå de som på mer kommersiella grunder vill få tolkningsföreträde, men hur välformulerade definitioner olika företag än lägger fram så är jag tveksam till att någon kommer att få allmänt gehör. Vi får nog snarare leva med att begreppet, likt de flesta modeord, kommer att tolkas, omtolkas och nytolkas på allsköns sätt av människor mer eller mindre insatta i ämnet.

Den som försöker motverka tolkningsfloran och muta in en absolut definition har en rejäl uppförsbacke. Jag tänker absolut inte stå i vägen utan önskar bara stort lycka till och skickar med ett ord på vägen från en av mina favoritförfattare - Douglas Adams: ”Ett vanligt misstag folk gör när de försöker formge någonting helt idiotsäkert är att underskatta uppfinningsrikedomen hos riktiga idioter”.

Björn Collin
Customer Success Manager
SkyMap

PS För den som önskar fördjupa sig mer i ämnet är en sökning på "digital twin" på Wikipedia en bra start. Därifrån kan du söka dig vidare till många intressanta artiklar och referenser.